Barnens liv
Barnens liv
tisdag, 2009 september 29
Barnen går i en skola som församlingen Morningstar driver. Det är samma församling som Amanda och jag går i bibelskola i.
Skolan har inget stadsstöd utan drivs helt på gåvor och skolavgifter. Amerikaner har många olika skolformer, ”the land of freedom” så för att styra upp det har man många centralprov, i stort sätt varje årskurs.
Förra året var tre av skolans klasser bland de 10 bästa i hela USA. En klass var den allra bästa på i hela landet med tanke på att det finns 200 000 klasser i varje årskurs så säger det en del om den akademiska nivån.
Efter 7 skoldagar skulle Samuel (går i 5 an) memorera alla engelska prepositioner i bokstavsordning (53 st) och skriva ner dem ur minnet på provet. Naomi (i 3 an) har liknande uppgifter, får de inte 100% rätt så får de göra om provet tills de klarar det. be
I Samuels klass är de 11 elever, även om det är hög studietakt så hinner de med annat också. Idag på eftermiddagen skall hela klassen iväg till ett sjukhus och be för sjuka, förra veckan var de och hjälpte hemlösa på busstationen i Charlotte. På busstationen gick de runt i grupper och frågade om de kunde hjälpa till med något och om de fick be för de hemlösa. Oftast fick även barnen bilder och ord till dem.
De arbetar mycket med presentationer, Samuel har redan hunnit med att genomför en presidentvalskampanj på skolan till skolrådet, med eget valprogram, affisher och kampanjtalan infor låg och mellanstadiet i Aulan. Han och hans kompis gick och vann så nu skall Samuel lära Amerikanerna leka svenska lekar, som ”Ett, två, tre rött ljus” det var
ett av Samuels vallöften.
Allt detta hinner de med på 4 dagar i veckan, för på fredagar är de lediga på, tanken är att de skall hinna utveckla andra intressen än skolarbetet.
Skolan heter ”Comenius School of Creative Leadership” och jag måste säga att än så länge är jag imponerad av dem. Barnen utvecklas verkligen, tar ansvar och växer.
Alla tre barnen trivs väldigt bra i skolan trots det höga tempot. Tack vare små klasser med mycket engagerade lärare och mycket arbetsro fungera de bra. Ribban på disiplinen ligger på en anan nivå här jämfört med i Sverige.
Barnen var tröttare när de kom från skolan i Sverige 13.20 än vad de är här när vi hämtar dem kl 15.00 varje dag.
En annan sak som slår mig här är att vi knappt hade någonting med oss förutom klader i våra 5 resväskor. Vi hyr ett möblerat hus men barnen har i stort sätt inga leksaker. Naomi har lite pysselgrejor och Daniel lite Lego och några små bilar som han tog med sig från Sverige. Ändå klagar det mycket oftare i Sverige på att de inte vet vad de skall göra fast hela huset är fullt med leksaker. Det är tänkvärt...